Jag är extremt medveten om mina psykologiska beteenden. Beroenden t.ex. Rökningen lyckades jag sluta med, även om jag fortfarande inte fattar hur jag lyckades med det konststycket. Alkohol har jag aldrig gillat, inte heller droger.
Värktabletter
I tonåren hade jag alltid huvudvärk. Och då menar jag alltid! Och jag käkade bamyl varje dag. När jag blev äldre kom Ipren och Treo. Treo fick jag hjärtklappning av, så jag tog minst en Ipren om dagen. När jag blev ännu äldre gick spänningshuvudvärken över av all healing och avslappning och sånt, så då behövde jag inga värktabletter längre. Nu tar jag en ibland, när jag behöver. Det blir inte ofta, så jag kan nog säga att jag inte är beroende av värktabletter. Längre.
Shopping
Här är min akilleshäl. Jag älskar att handla. Till och med när jag handlar mat känner jag lycka och tillfredställelse. Jag tror det kan bero lite på att jag under många år inte hade matpengar, utan fick växla mellan att panta flaskor för att kunna köpa mjölk till Hampus och att låna pengar av mamma. Nu när jag har det bättre kan jag inte sluta att njuta av att kunna handla och ibland handlar jag fast jag inte behöver. Som tur är så kan jag fortfarande betala. Men shoppa är det bästa!
Socker
Sockerberoende är någonting som många, många har problem med. Socker är som en drog, när det gäller kroppens reaktioner på det. Det enda sättet som fungerar för mig, när det gäller socker är att inte förbjuda mig. Socker är en grej som jag tillåter mig till fest och speciella tillfällen. Sen får jag ta de cravings och konstiga grejor som kommer efteråt. Det tar bara något dygn efter en sockerätning innan jag blir som vanligt igen. Ibland fastnar jag och då äter jag socker tills jag börjar gå upp i vikt. Då blir jag arg på mig själv och lägger genast av med sockerdumheterna.
